FLASKPOSTEN

Den var verkligen självläsande, och jag kunde läsa i den medan jag gick. Det kan man inte göra med vanliga böcker, för då går man på lyktstolpar och snavar över folk och trillar. Jag provade att läsa i boken, fast jag höll den upp och ner och fast jag gick baklänges, och det gick med!

 

Vilken dröm för en bokälskare va?! På sitt sommarlov hittar Eline en HÄXBOK på bussen som fungerar precis så här magiskt. Läs läs läs Den GULA HÄXBOKEN av Sanna Töringe. Det är en riktigt härlig sommarlovsbok där man också får lära sig en massa sommarbraiga trix som hur man lär sig simma med hjälp av magi och hur man tillverkar en äkta kärleksdryck! Boken passar för alla som blivit självläsande eller har en självläsande kompis som kan hjälpa en :)

En annan sorts självläsande böcker är ju faktiskt LJUDBÖCKER. Så här på supervarma sommardagar när man mest vill ligga och titta på himlen i hängmattan eller kanske ska ut och åka som jag, så är de urbra! Just nu lyssnar jag på Muminböckerna på mysig finlandssvenska. Annika Thors En ö i havet-serie är en annan favorit i lurläsningsland!

/Johanna-hej hej nu ska jag ut i solen och lyssna på självläsande ljudböcker!

En grej som jag tycker om är att gå. Ett tag i mitt liv gick jag för mycket (kan man göra det? ja, det kan man, tro mig!) men nu går jag bara en halvtimme om dagen, alldeles lagom. Jag går på morgonen, till en pendeltågsstation längre bort, över en bro och tittar på det gnistrande vattnet samtidigt som jag försöker parera människor som kommer från andra hållet och tror att man ska hålla till höger när man möter varandra. HALLÅ! Lärde du dig inte trafikvett av Anita och Televinken när du var liten? vill jag gallskrika. Bilar och cyklar håller till höger, människor till vänster. Alltså är det jag som ska gå bredvid räcket och du på andra sidan gång- och cykelbanan. Fast det var ju inte trafikregler dethär skulle handla om. Jag lyssnar ju på en cd-bok när jag går där på bron. Det är Lo Kauppi som läser Lene Kaaberböls underbara bok Skämmerskans dotter för mig.

Och gissa om boken är bra?! I början var jag lite irriterad på Lo Kauppis röst och det gjorde mig ledsen eftersom jag tycker att hon är en så bra skådespelare och författare. Sen vande jag mig, och tycker att rösten nästan är lika sträv som huvudpersonen Dinas svarta hår. Å, vad denhär boken är bra! Och vilken tur att det finns fler skämmarböcker! Jag kanske skriver om alltihop senare, när jag läst dem.