FLASKPOSTEN - kropp_sjal

Det är inte hela världen

noreply@blogspirit.com (Johanna, Karin & Sofia) — Mon, 15 Sep 2008 17:55:00 +0200

... säger man ibland när man vill understryka att "det är lugnt". Fast i en bok som heter Inte hela världen, är det inte lugnt. Och det är hela världen som står på spel. För så säger Gud och Timnas pappa, Noa.

En enorm flodvåg är på väg. Endast de rättfärdiga skall räddas - alla andra är syndiga och skall dö för att sona sina brott. Noa är säker: han bygger en enormt stor ark och pressar in hela sin familj och så två djur av varje ras.

Känner ni igen historien? Den står i Bibeln. Fast där nämns bara Noas tre söner: Sem, Ham och Jafet. Det står ingenting om att han hade en dotter också. Tur att det har kommit en hel bok om dottern nu, hon hette Timna. Geraldine McCaughrean har också skrivit Det vita mörkret, som jag hyllade i februari. Inte hela världen är minst lika bra, fast förstås på ett helt annat sätt.

Jag gillar beskrivningen av hur trångt och äckligt det är på arken, det känns precis som att jag är där själv. Och FY, det är inte kul, vill jag lova. Alla är ständigt sjuka, men det är inte det värsta. Det värsta är att pappa Noa tvingar Timna och de andra att slå bort (och därigenom döda) alla människor som ber om hjälp.

Fattar ni - plötsligt måste Timna göra tvärtemot allt det hon tidigare lärt sig (bl. a. Älska din nästa såsom dig själv).

Det är inte lätt. Särskilt inte när ...

Nej, det berättar jag inte här, förstås.

/ka

Hurra: finfin feelgood i höstdeppen!

noreply@blogspirit.com (Johanna, Karin & Sofia) — Wed, 10 Sep 2008 06:07:22 +0200

Igår kände jag såhär: jag vill bara gråta. Allt är grått och tråkigt och alla människor är fula.

Jag tog med mig en fin bok från jobbet och läste den på tåget hem (och de allra sista tio sidorna i sängen). Sen blev jag glad och världen blev rosenskimrande och människorna helt ok faktiskt.

- Jaha, vad heter dendär himla boken som gjorde dig så glad då?

- Sockerbullen på kruskakullen, förstås. Å, vilken hurrabok! Om jag hade barn eller barnbarn skulle jag bums hallå och hej läsa den för dem mesamma.

/ka

Hur jag blev feminist

noreply@blogspirit.com (Johanna, Karin & Sofia) — Tue, 19 Aug 2008 18:13:08 +0200

Ja, jag är feminist. Men det är inte om mig denhär flaskposten kommer att handla. Istället tänkte jag skriva lite om

Det som inte sa - Om hur jag blev feminist

av Lisa Lindén.

Åh vilken bra bok! Läs, låna, köp! Här har du alldeles hejdundrande finfin läsning framför dig. Läs om Lisas uppväxt och hur hon började fundera på varför hon inte fick göra samma grejer som brorsorna. Läs om olika sorters feminister. Läs om hur det kändes när Lisa började plugga på universitetet. Ja, för tusan, KÖP boken så att du kan klottra i marginalerna, skriva ner vad du tänker när du läser boken - du kanske kommer på att du själv har varit med om något liknande.

De dom inte sa... är ungefär som en önskestorasyster: smart, snäll och tuff på alla sätt. Denhär syrran hjälper dig igenom allt - från det som känns lite småkonstigt till det som kanske är det allra hemskaste du någonsin får uppleva...

/ka

PS. I mars skrev jag om en annan riktigt bra bok om genus, könsroller och feminism. Om du har läst den är det bara att kasta dig på denhär meddetsamma! DS.

Människokroppen är cool

noreply@blogspirit.com (Johanna, Karin & Sofia) — Mon, 18 Aug 2008 21:08:04 +0200

Visste du att musklerna i kroppen är som gummiband gjorda av massa tunna trådar? Trådar som är tunnare än ett hårstrå!

Eller visste du att hjärnans storlek inte alls har något med hur smart man är? Blåvalens hjärna väger 7 kg (det du Johanna!) men människan är ändå smartare.

Eller att det i Sverige varje dag är ca 50 barn som börjar röka eller snusa (huu)?

Johanna tipsade tidigare om en spännande bok med fakta om naturen. Själv har jag läst en annan spännande och intressant, rolig och på vissa håll lite äcklig bok om människans kropp.

Boken heter rätt och slätt Människan, kroppen och knoppen och det är precis vad den handlar om. Skrivit boken har duktiga Lisa Bjärbo gjort.

Tidigare har vi tipsat om hennes och Elin Lindells bok Pinsamt. Har du inte läs den så gör det också.

/Sofia

BAD-sajten badkartan.se

noreply@blogspirit.com (Johanna, Karin & Sofia) — Tue, 29 Jul 2008 16:20:00 +0200

När det är så här varmt kliar det ju i badnerverna så att man nästan blir tokig! I alla fall om man inte hittar en bra plats att hoppa i på... I morse innan jag skulle ut och ta ett dopp snubblade jag över en jättebra webbsida som man kan använda när man letar efter bästa plasket.

På badkartan.se kan du söka efter badplatser runt om i hela Sverige och få beskrivningar av baden med karta, information om vattenkvalité, temperatur, och recensioner med tips, bilder och varningar från andra badare. Och såklart vara med och recensera själv! Superduper innan du packar badkassen alltså!

Informationen om badplatserna samlas in från Naturvårdsverket, Smittskyddsinstitutet och Sveriges kommuner.

/Johanna-badboll

The return of the Crow Girl

noreply@blogspirit.com (Johanna, Karin & Sofia) — Tue, 15 Jul 2008 10:50:00 +0200

Ni kommer kanske ihåg Johannas Kråkafton? Inte? Läs här. Å, vilken fin kväll det måste ha varit! Jag gillar också kråkböcker. Och nu har jag läst ut Kråkflickans återkomst - uppföljaren till Kråkflickan av Kate Cann. Detta är en helt annan sorts bok än den första. Har ni läst den? Gör det först. Sen kan du kolla in resten av denhär flaskposten. Till sist kan du kasta dig över den lättlästa och spännande andra delen. Undrar om det kommer en till?

Ok - har alla läst första delen nu? Varsågoda: jag presenterar härmed Kråkflickans återkomst! Allt är på väg att ordna sig för Lily. Hon jobbar på att sätta sig i respekt hos parkwaytjejerna. Snyggot Kyle blir mer och mer intresserad av henne. Alla tycker att Lily är världsabäst på att göra dräkter och kostymer till skolteatern. Livet leker med andra ord! Men tror ni att det går bra - helt utan problem? En gång mobbad - alltid mobbad... eller?!

/ka

Mera Afrika för Ka

noreply@blogspirit.com (Johanna, Karin & Sofia) — Mon, 14 Jul 2008 11:05:00 +0200

Först tyckte jag att Sprickor och honungslim var jättetråkig och riktigt svår att komma in i. Å, det var för smetigt liksom, som om detdär honungslimmet i titeln klistrade ihop hela berättelsen i en sötsliskig och äcklig smörja. Men sen, efter ungefär 58 sidor eller så, föll jag pladask in i handlingen och lät mig själv rinna igenom hela berättelsen.

- Men vad handlar det om då, hallå, sluta tjata om dig själv och dina himla läskänslor!

- Åkerjrå, det är 1960-tal (kanske dina föräldrar föddes då?) i Sydafrika. Känner ni till Apartheid? Inte? Det måste vi råda bot på. Sådärja. Tolvåriga Emily bor med sina föräldrar och sin jättesnälla storasyster i ett tjusigt hus. På tomten finns tjänarbostäderna där en gammal man, Buza, och husets kokerska bor. Bägge är, förstås, svarta och har det riktigt dåligt. Fast Emily är inte heller glad. Det går inte en dag utan att föräldrarna bråkar och rätt snart är Emily säker på att mamman (som verkar vara helt vidrig, värsta snobbkärringen!!!) är otrogen med Dennis (fast hon låtsas att de bara spelar tennis).

Det känns tyvärr som att författaren Linzi Glass har försökt klämma in på tok för många problem på samma yta. Ibland fungerar det, det är såna böcker som jag verkligen gillar - dvs de böcker som lyckas beskriva eller kanske till och med omfamna det kaos som kallas för livet, fullt av olika komplexiteter* - men Linzi Glass är inte där än. Hon kanske klarar av det bättre i nästa bok. Som det är nu tycker jag att Sprickor och honungslim är alldeles för ojämn. Samtidigt kunde jag ju inte låta bli att ryckas med av berättelsen. Det händer nämligen mycket mer än vad man först kan tro. Direkt förfärliga saker, faktiskt. Men det tänker jag inte berätta om nu, såklart. Du får läsa själv och ta reda på saken helt enkelt.

/ka

* komplexiteter har ingenting med för stor näsa eller för liten snopp att göra. När man säger att något är komplext menar man att det inte är så enkelt som det verkar vid en första anblick. Läs mer om det här.

Din lilla röda

noreply@blogspirit.com (Johanna, Karin & Sofia) — Tue, 03 Jun 2008 18:43:56 +0200

Hej på dig! Vet du vad mens är? Det vet jag. Och det visste jag när jag fick det för ungefär 19 år sedan. Jippie, vad glad jag blev: jag tog små hoppsasteg hela vägen till skolan! Fast jag tror inte att jag hade blivit så vidare värst glad om jag inte visste vad det var för slemmigt blod som fanns i trosan en morgon. I den sprillans nya (och väldigt röda) boken

Min lilla röda

av Marie Oskarsson

hittar du "Allt du vill veta om mens". Så står det på framsidan och jag håller med. Jag hittar verkligen allt jag vill veta om mens när jag läser den. Superspännande! Var inte blyg för att låna den på bibblan - kom ihåg att alla vuxna kvinnor har mens. Till och med vi som skriver på Flaskposten :-)

//Ka

Ser du stjärnan i det blåååå?

noreply@blogspirit.com (Johanna, Karin & Sofia) — Tue, 20 May 2008 16:20:00 +0200

Det gör nämligen Astrid på vägen hem från affären. Mamma berättar att ens önskningar slår in om man ser en stjärna falla exakt precis just när man önskar. Eftersom det har varit en riktig SKITDAG önskar Astrid att hon var en hund - de verkar ju ha det så himla bra! PANGBOM - Astrid blir en hund. Men hur kul är det egentligen? Läs

Önskestjärnan

av Ingelin Angerborn

så får du veta ett och annat. Det är både spännande, fnittrigt och faktiskt rätt läskigt när hund-Astrid försöker få bästisen Vera och alla andra att fatta att hon har blivit förvandlad. Det värsta av allt är att ingen saknar människo-Astrid! Alla beter sig som att det är helt normalt att hon är hund. Voj, voj, hur ska det gå? JAg vet eftersom jag har läst ut boken. Välkommen till bibblan och

Gläfs! Gläfs!

/ka

Pssst till alla vuxna! Jag gissar att det är roligt att läsa Önskestjärnan högt för barn någonstans mellan 7 och 10 år!

Premiär för FLASKPOSTEN INTERVJUAR!

noreply@blogspirit.com (Johanna, Karin & Sofia) — Sat, 17 May 2008 14:35:00 +0200

Tam-taratam-taradaaaaaaa! Idag är det premiär för en ny grej här på bloggen: FLASKPOSTEN INTERVJUAR!

Vårt första intervjuoffer heter Johanna Lindbäck. Till vardags är Johanna gymnasielärare och skriver dessutom om böcker på bloggen Bokhora. Sofia läste Johannas första bok i höstas, kolla här! Jag har också läst, men inte skickat någon flaskpost om det. Snart kommer den andra boken - vi är mycket nyfikna!

1. Varför skriver du böcker? Hur kommer det sig att du blev författare?

Det är det roligaste som finns, att skriva. Man kan väl alltså säga att jag gör det för att jag vill ha kul! Det är helt... åh, få gå och tänka på saker man hittat på, lägga ihop, pussla, fantisera. Jag älskar det!
Jag har alltid velat bli författare, sen jag var liten. Jag vet inte varför från början, men innan jag lärde mig skriva så kunde jag sitta och rita teckningar i timmar = historier det med. Jag har helt enkelt alltid varit förtjust i att använda fantasin.

2. Har du någon ny bok på gång?

But of course! En som kommer veckan innan midsommar, dvs snart. "Min typ brorsa", passar perfekt för sent högstadie- och gymnasieåldern. Den handlar om låtsassyskon och nya familjer, kan man säga i korthet.

3. Har du någon favoritbok bland dina egna (än så länge två) böcker? Finns det någon karaktär i dina böcker som du tycker extra mycket om?

Hmm... Den första, "En liten chock", är så mycket jag med massa saker jag gillar och så, medan den andra här, "Min typ brorsa" är helt tom... Nej, jag skojar, men det är en sak jag diskuterat med förlaget flera gånger. Jag tycker det finns så lite Johanna i den, favoritförfattare och kakor och sånt, allt det som fanns i Chocken. Ibland känns det som att Brorsan är en innehållslös bok i den aspekten. Men förlaget tycker inte det, och egentligen inte jag heller. Brorsan är bara en annan typ av berättelse, en riktig sträckläsare fastän det saknas lite mockarutor i den. Jag gillar Brorsan väldigt mycket också!!
Favoritkaraktärer. Jaa... Alla? Pappan i Chocken. Daniel och Nina som är huvudpersoner i Brorsan. Och Wille, också med där. Jag gillar den pappan också, Tomas. Ja, så det här blir ju en lista där jag som sagt räknar upp alla jag skrivit om...

4. Hur kommer du på vad som ska hända i dina böcker?

Det är en mycket spännande fråga för jag vet inte! Jag kommer alltid på den mest dramatiska scenen i boken först - ur tomma intet. (Det är magi!) Sen tänker jag massa och funderar på vilka huvudpersonerna är och hur de hamnat i den situationen, vad som händer sen, hur kan man göra en spännande historia, slutet. Jag tänker väldigt mycket innan jag väl börjar skriva. Och jag gillar det stadiet. "Allt kan hända!"

5. Vad är roligast respektive tråkigast med ditt jobb?

Roligast med att vara lärare... att jag ofta får skratta så mycket med mina elever och att de säger så bra saker och är så smarta. Det är så trevligt!!
Tråkigast = rätta prov. Lätt. Jag är urdålig på att ta tag i mina provhögar.

6. Vilken superkraft skulle du vilja ha och varför?

Har ni läst den nya boken? De diskuterar samma sak där. Och jag säger samma som i den - att kunna styra folks tankar. Om det nu är en superkraft? Men det skulle vara coolt att kunna.

(Ka kommenterar: HAHA, wow, tänk att personerna i nya boken diskuterar det! Nej, vi har inte läst boken ÄN.)

Till sist har vi några korta snabbfrågor: Vilken är din/ditt favorit:

- rätt: Palt.

- ställe: Nacka-reservatet, att springa i skogen

- färg: Blå

- djur: Hund - men jag har ju tyvärr ingen.

- bok: Omöjligt att säga en! Något av Katarina Kieri.

- webbsida www.bokhora.se

Nu vet ni nästan allt om Johanna :-)

Har du någon favvoförfattare, illustratör, skådespelare eller kanske teatergrupp som du skulle vilja ställa frågor till? Hör av dig till oss, så försöker vi fixa!

/ka