FLASKPOSTEN

Kommer ni ihåg att jag berättade om Cirkus i skolan för rätt länge sedan? Då kanske ni också minns hur lycklig jag var när jag fick träffa Lin Hallberg? Hon avslöjade en massa spännande hemligheter om vad som skulle hända i fortsättningen på Cirkus i skolan. Gissa om jag har längtat efter att få läsa Samuels cirkuslada? I onsdags var det äntligen dags. Jag lade boken i väskan och läste på vägen hem från jobbet. Sen blev jag sjuk och låg i soffan och var riktigt krasslig. Igår, torsdag, kände jag mig lite piggare och läste boken tre hela gånger från pärm till pärm. För så bra var 

Samuels cirkuslada!

 Men vad handlar den om då? Jo, alla som har läst Cirkus i skolan vet att det blev just cirkus i skolan när Amanda kom inflyttandes till byn från Stockholm. Tjejerna bestämde sig direkt för att Amanda var snobbig, men Samuel märkte att Amanda var den bästa kompis man kunde tänka sig. Nu planerar de för fullt inför en superstor cirkusföreställning och drar in alla djur de känner. Fast djuren är inte direkt väluppfostrade... 

Samtidigt är det rätt knivigt i skolan. En dag kommer någon med en tidning till skolan. Hon viftar med den och frågar om det är sant att Amandas mamma är en kändis. - Nej, hon är skådespelerska, viskar Amanda. Och så är cirkusen i gång igen...

 Jag vill lära känna Amanda på riktigt. Och Samuel. Och vara med i deras cirkus. Snälla, får jag vara med? (Det finns fler som också vill det...)

/ka 

 

Hoho! Jag gillade inte Mangabibeln och vågade inte läsa Kick off! Därför lät jag K göra det och såhär tycker hon:

Först verkar det som att det bara handlar om fotboll - och jag tror att man måste bry sig om fotboll för att tycka att dethär är roligt. Sen handlar det om spöken också. Och vänskap. Och kärlek. Bilderna är jättefina med typiskt japanska ansiktsuttryck. Dom som har gjort Kick off! är svenskar, så det är lite tråkigt att det inte märks mer. Huvudpersonen och hans kompisar äter kebab i stället för sushi men annars känner man igen det mesta från andra Manga-serier, särskilt den roliga lilla hamstern. En sak känns jättekonstig om man är van vid annan Manga: man ska läsa boken "som vanligt", dvs INTE börja längst bak. Det är förvirrande.

Boken är lite spännande, lite gullig och lite rolig. Tycker du om serier och fotboll, gillar du säkert denhär serien. Boken är den första delen i en serie som kommer att få (många?) fler delar.

 

Ka: Oj, där fick jag lära mig en hel del om Manga. "Den roliga lilla hamstern" - känner ni till den?

 

 

... säger man ibland när man vill understryka att "det är lugnt". Fast i en bok som heter Inte hela världen, är det inte lugnt. Och det är hela världen som står på spel. För så säger Gud och Timnas pappa, Noa.

En enorm flodvåg är på väg. Endast de rättfärdiga skall räddas - alla andra är syndiga och skall dö för att sona sina brott. Noa är säker: han bygger en enormt stor ark och pressar in hela sin familj och så två djur av varje ras.

Känner ni igen historien? Den står i Bibeln. Fast där nämns bara Noas tre söner: Sem, Ham och Jafet. Det står ingenting om att han hade en dotter också. Tur att det har kommit en hel bok om dottern nu, hon hette Timna. Geraldine McCaughrean har också skrivit Det vita mörkret, som jag hyllade i februari. Inte hela världen är minst lika bra, fast förstås på ett helt annat sätt.

Jag gillar beskrivningen av hur trångt och äckligt det är på arken, det känns precis som att jag är där själv. Och FY, det är inte kul, vill jag lova. Alla är ständigt sjuka, men det är inte det värsta. Det värsta är att pappa Noa tvingar Timna och de andra att slå bort (och därigenom döda) alla människor som ber om hjälp.

Fattar ni - plötsligt måste Timna göra tvärtemot allt det hon tidigare lärt sig (bl. a. Älska din nästa såsom dig själv).

 Det är inte lätt. Särskilt inte när ...

Nej, det berättar jag inte här, förstås.

/ka

Det här är inte alls en jättekonstig rebus. Det här är ett jättebra boktips för alla som älskar JULKALENDERSTÄMNING!

Sen jag var 6 år och länge framåt var hösten verkligen julkalendrarnas högtid för mig.

Varje år tycker vissa alltid att det är helt förskräckligt att "julskyltningen börjar tidigare för varje år" (fast jag har läst att det egentligen nästan alltid är samma vecka det drar igång på allvar från år till år...).

Jag började med mina julkalendrar så fort löven började falla i oktober. Oftast ännu tidigare. Och sen höll jag på hela hösten och ritade, klippte ut luckor och satte ihop kalendrar för brinnande livet för att bli klar för utdelning till den 1 december. Ett par gånger spelade jag och min bästa kalenderkompis dessutom in avsnitt på kassettband till varje lucka.

Okej, men nu skulle det här ju faktiskt inte bara handla om mig och min tidiga pysselmani.

Nej, alltså - jag har läst splitternya Mr Wilderbanks djurpark, som handlar om Molly och hennes familj som bor på och sköter en gammal djurpark i Skåne.

En riktig dröm, OM det inte vore för att den nya ägaren hotar att lägga ner djurparken och bygga en golfbana där! Molly och familjen får tre veckor på sig för att förhindra detta. Om de lyckas skaffa fram en massa nya djurparksdjur och rusta upp den förfallna parken så att man kan hålla traditionell julmarknad där den 23 december, så är allt räddat!

Den spännande nedräkningen fram till jul blir en kamp mot det osannolika uppdraget att få tag på exotiska djur som elefanter, tigrar och apor här i Sverige med blixtfart, samtidigt som de motarbetas av någon...    

Kort sagt: det här är det perfekta jul/djur-kalender-upplägget att följa när hösten mörknar alltmer omkring en!

I Vaxholm ska vi följa äventyret tillsammans i bibliotekets bokklubb, där alla medlemmar ska få boken att läsa och prata om i väntan på att författaren själv - PETRUS DAHLIN, kommer och hälsar på oss den 12 november!!! Det är som ett slags bokklubbskalender kan man säga. Läs gärna mer om det HÄR.

/Julkalender-Johanna

Egentligen borde jag inte skicka ut denhär flaskposten till er. Stackars alla ni som hittar och läser den. Glöm inte bort att jag varnade er - ni borde inte läsa längre än hit.

 

 XXXXXXXX XXXXXXX! Xxxxx, xxxxxx, xxxxxx xxx xxxxxxxxx. Xxxxxxxx. Xxxxxxxx. Xxxxxxxx xxxx xxxxxxxx xxxxxx xxxxxx... Xxxxx, xxxxx xxx xxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxx. Xxxxx xxx xxxxxxxx xxx? Xxxxxxx, xxxxx, xxxx, xxxxxx xxx xxxxx!

 

Va? Är ni fortfarande med? Skyll er själva, jag ska just avslöja en topphemlig superhemlighet. Och gissa om jag kommer att ångra mig sedan?! Jag gör det nu, snabbt, innan jag ändrar riktning.

1. Jag har läst en väldigt hemlig bok. Den är till och med så hemlig att den inte har något namn. Eller: den har förstås ett namn, men Namnet på boken är hemligt.

2. Jag borde inte skriva att boken får mig att tänka på Konstmysteriet, böckerna om Molly Moon, Drakväktaren, Dödens fält, David & Larissa och Hemligheternas bok.

3. Jag tänker inte berätta ett jota om innehållet, bara att... Nej, jag låter bli. Eller: OK, då, bara ett litet ynka citat. Beredd?

De gick in genom dörren och blev stående i ett litet, källarvalvsaktigt bibliotek som var fullproppat med böcker - staplar av böcker - som alla var sällsynta och ovärderliga, det syntes direkt. En del var förgyllda och prydda med ädelstenar. Andra hade mässingsbeslag och var inbunda i skinn. En del såg ut att vara så gamla att de skulle förvandlas till damm om man rörde vid dem. Det var som att komma in i en skattkammare av böcker som samlats in av piratbibliotekarier.

 

Nu berättar jag inget, inget, inget mer. Eller jo - jag kan ju inte låta bli att visa er bokomslaget också, så att ni vet vad det är ni ska hålla er borta ifrån:

 

 /ka

Ja, hörrni, visst är det många som älskar Stephenie Meyers Om jag kunde drömma och fortsättningarna? Jag förstår er verkligen (är ett stort fan av Buffy och alla möjliga andra vampyrhistorier). Det finns bara ett problem med Bella tycker jag: hon är så himla liten och smal och sööööt och bräcklig, medan Edward liksom är stark och stenhård och tuff. Jag skulle vilja att Bella fick vara lite starkare, eller åtminstone ha småtjocka lår (hemlis: det har nästan alla tonårstjejer som inte bantar) men nu är hon alltså bara som en liten porslinsdocka och det gör mig riktigt uppretad. Nog om Bella och Edward. Jag fattar varför många älskar böckerna om dem och jag blir alldeles glad när jag lånar ut böckerna till vampyrbitna tjejer.

En annan bok jag gillar fast jag blir irriterad på en del grejer är ju Ögat över månskäran. Den är så romantisk och liksom underbar att bara drömma mig bort i, just för att mitt liv inte alls påminner om boken. Jag vill inte leva så heller, men gillar att läsa om det på samma sätt som jag tycker om att titta på Glamour på tv när jag äter middag. Ibland läser jag skvallertidningar. Det är underbar underhållning helt enkelt!

 Här kommer ett tips om ännu en sådan bok till er, fast nu handlar det inte om vampyrer. Amerikanskan Melissa Marrs

 

Mer än ögat ser

handlar om Aislinn, en väldigt ovanlig tjej. Aislinn (snyggt namn tycker jag!) kan se allt det vi vanliga dödliga inte ser, eftersom hon (precis som sin mamma och Mommo) är synsk. Vet ni vad de ser? Jo, oknytt. En hel del mysko varelser existerar parallellt med människovärlden, och alla är inte goda... 

I denhär boken träffar vi Vinterdrottningen Beira (som påminner väldigt mycket om Häxan i Narniaböckerna) och hennes son, Sommarkungen Keenan. Beira kör med ett grymt spel - reglerna tänker jag nte gå in på nu, de får ni läsa er till - som innebär rätt stora svårigheter för vår hjältinna Aislinn. Jag säger såhär: svårigheterna har att göra med kärlek på liv och död...

Jag smaskade i mig boken i ett nafs och blev lite småsur då och då (både på språket och innehållet), men också härligt förtrollad på Glamoursättet. 

Till dig som är under 18 år: Har du läst Om jag kunde drömma, Ögat över månskäran eller Men än ögat ser? Vad tycker du om böckerna? Svara gärna i kommentarerna!

/ka

Kommer ni ihåg att jag skrev om en helt underbar fantasyhistoria mitt i sommaren? Är, det gör ni nog inte, ni var säkert ute och gjorde något riktigt somrigt just då. Sen åkte jag iväg och gjorde somrigheter och när jag kom tillbaka till bibblan stod den där, den andra delen i trilogin som kallas för Berättelser från Dimslöjornas ö - Urchin och hjärtstenen.

Å, vad den är spännande!!! Här kan vi prata klassisk fantasy på allvar. Harry Potter - släng dig i väggen! Vi som känner Urchin sedan tidigare vet att han är en riktigt modig liten ekorre. Det är tur, för i denhär boken blir det väldigt otäckt många gånger. Kommer ni ihåg hur Husk och Ask förgiftade Kvast? Då minns ni kanske hur de goda, med Urchin i spetsen, besegrade ondskans makter. Nu är Dimslöjornas ö alldeles fredlig igen och det har blivit dags att kröna Crispin till kung. Festförberedelserna är i full gång! Men plötsligt avbryts allt. Ett mörkt skepp kommer genom dimmorna. Ombord finns några figurer som ber om hjälp - men ser de inte misstänkt ondsinta ut? Jo, och rätt var det är har Urchin lurats bort från ön... Mer tänker jag inte berätta - det får du läsa själv. 

På jättefina engelska hemsidan  som jag redan har berättat om, läser jag att böckerna har gjort succé i Storbritannien och att den tredje delen redan har publicerats där. Å, tänk om jag bodde i Skottland! Då skulle jag kasta mig ut till närmaste bokhandel och lukta på alla tre böckerna och klappa på boksidorna. Sedan skulle jag vänta på lönen och när den kom, skulle jag köpa tre exemplar av varje bok. Böckerna skulle jag slå in i jättefina paket och sen skulle jag ge bort dem till några jag tycker alldeles särskilt mycket om. 

Här är en bild på en ekorre som inte alls ser ut som Urchin och hans kompisar. Jag klistrar in den ändå, för den är så himla söt:

 /ka

NU har JAG varit DÄR! Hälsat på Hattifnattarna (som var så här fint blåelektriska i mörkret) och alla andra sötnosar i den underbara dalen... 

Här kommer en rapport och lite bilder från min MUMINRESA!

Efter många timmar på havet och i sällskap med bland annat den här boken kom jag i fredags så äntligen fram till Muminvärlden. Som ju finns på riktigt i den lilla sommaridyllstaden Nådendal, som ligger en liten bit utanför Åbo i Finland. 

 

Väl instigen i Muminland mötte Muminpappan med vänner och berättade om sin ungdoms äventyrliga dagar!

Sen blev det besök på Muminposten, tur på sagostigar med alla Hattifnattar, en titt in i Morrans isiga berg, Hemulens husvagn och en massa annat, så himla fint! Nu vill jag bara flytta in hos Muminfamiljen i deras underbara runda blåa hus och gå med Snorkfröken ner till stranden och badhuset resten av sommaren! Vilket paradis, vilken muminlycka!

Har du inte varit här så åk hit med familjen eller vänner någon gång, det är ett riktigt mysigt äventyr med mycket att göra och titta på :)

/Johanna

P.S. Föresten var den finemang den där boken som jag läste, en liten resebok i mycket behändigt format, som skrevs för ganska många år sen (sisådär 60) av en finsk författare, Solveig von Schoultz. Det handlar om några nallar och dockor som liksom jag åker över havet! De reser från Finland till Sverige och Leksand, och det är ju alltid kul att läsa om platser man själv besöker tycker jag! Sen har Mumin-Tove Jansson ritat bilderna som en extrabonus också! D.S. 

När det är så här varmt kliar det ju i badnerverna så att man nästan blir tokig! I alla fall om man inte hittar en bra plats att hoppa i på... I morse innan jag skulle ut och ta ett dopp snubblade jag över en jättebra webbsida som man kan använda när man letar efter bästa plasket.

På badkartan.se kan du söka efter badplatser runt om i hela Sverige och få beskrivningar av baden med karta, information om vattenkvalité, temperatur, och recensioner med tips, bilder och varningar från andra badare. Och såklart vara med och recensera själv! Superduper innan du packar badkassen alltså!

Informationen om badplatserna samlas in från Naturvårdsverket, Smittskyddsinstitutet och Sveriges kommuner.

/Johanna-badboll

Ni kommer kanske ihåg Johannas Kråkafton? Inte? Läs här. Å, vilken fin kväll det måste ha varit! Jag gillar också kråkböcker. Och nu har jag läst ut Kråkflickans återkomst - uppföljaren till Kråkflickan av Kate Cann. Detta är en helt annan sorts bok än den första. Har ni läst den? Gör det först. Sen kan du kolla in resten av denhär flaskposten. Till sist kan du kasta dig över den lättlästa och spännande andra delen. Undrar om det kommer en till?

Ok - har alla läst första delen nu? Varsågoda: jag presenterar härmed Kråkflickans återkomst! Allt är på väg att ordna sig för Lily. Hon jobbar på att sätta sig i respekt hos parkwaytjejerna. Snyggot Kyle blir mer och mer intresserad av henne. Alla tycker att Lily är världsabäst på att göra dräkter och kostymer till skolteatern. Livet leker med andra ord! Men tror ni att det går bra - helt utan problem? En gång mobbad - alltid mobbad... eller?!

/ka