FLASKPOSTEN

Hej nu är det intervjudax igen! 

Den här gången är det Flaskpostenfavoriten, LINA LUNDH författare till boken Min pappa Tyngdlyftaren, som har svarat på våra frågor! SÅ TITTA HIT NU Jonna (som önskade Linaintervjun i kommentarerna), Astrid och alla andra Pappatyngdlyftarndiggare!

Här är föresten en bild på när vi träffade Lina förra året.

Tam-taratam-taradaaaaaaa!  Idag är det premiär för en ny grej här på bloggen: FLASKPOSTEN INTERVJUAR!

Vårt första intervjuoffer heter Johanna Lindbäck. Till vardags är Johanna gymnasielärare och skriver dessutom om böcker på bloggen Bokhora. Sofia läste Johannas första bok i höstas, kolla här! Jag har också läst, men inte skickat någon flaskpost om det. Snart kommer den andra boken - vi är mycket nyfikna!

1. Varför skriver du böcker? Hur kommer det sig att du blev författare?

Det är det roligaste som finns, att skriva. Man kan väl alltså säga att jag gör det för att jag vill ha kul! Det är helt... åh, få gå och tänka på saker man hittat på, lägga ihop, pussla, fantisera. Jag älskar det!
Jag har alltid velat bli författare, sen jag var liten. Jag vet inte varför från början, men innan jag lärde mig skriva så kunde jag sitta och rita teckningar i timmar = historier det med. Jag har helt enkelt alltid varit förtjust i att använda fantasin.   

Har ni läst den nya boken? De diskuterar samma sak där. Och jag säger samma som i den - att kunna styra folks tankar. Om det nu är en superkraft? Men det skulle vara coolt att kunna.

-         rätt: Palt.

-         ställe: Nacka-reservatet, att springa i skogen

-         färg: Blå

-         djur: Hund - men jag har ju tyvärr ingen.

-         bok: Omöjligt att säga en! Något av Katarina Kieri.

-         webbsida www.bokhora.se

Nu vet ni nästan allt om Johanna :-)

Har du någon favvoförfattare, illustratör, skådespelare eller kanske teatergrupp som du skulle vilja ställa frågor till? Hör av dig till oss, så försöker vi fixa!

/ka

På debutantdagen fick vi träffa många författare. En av dem är Martin Jern som skrivit Så värt. Både Sofia och Ka har läst den och Johanna är sugen på att göra det. Har ni läst Så värt? Inte? Gör det!

 Sofia passade på att fråga Martin om han får många reaktioner från sina läsare:

- Martin svarade ja. Många unga skriver till hans hotmail (som finns i slutet av boken) samt på msn. De verkar gilla boken och känner igen sig själva i det han skriver. Vi fick också veta att en del som händer i boken har hänt på riktigt, men att annat är "hitte-på". Personerna fanns också på riktigt, i alla fall några av dem. För säkerhets skull lät Martin en av tjejerna läsa och kolla om hon tyckte att innehållet stämde med verkligheten innan boken kom ut. Hon tyckte det var en bra mix av vad som verkligen hände och påhitt.

Heja Martin, hoppas att ännu fler läser din bok!

Vi skrev redan igår att Louise Halvardsson fick årets Slangbella. Såhär såg det ut när hon provsköt den:

Snyggt va?!

 Efter det fick vi äta lite goda grejer och passade på att prata med Louise. En grej som ni kanske borde veta är att både Louise och bokens huvudperson älskar Guns'n'Roses. Därför frågade vi:

- Gillar du någon annan musik än Guns'n'Roses? Vad i så fall? - Velvet underground. (Flaskposten tycker att Louise har mycket bra musiksmak.)

- Vilken är din bästa G'n'R-låt? - Don't damn me. Citatet i början av boken* kommer därifrån.

- Hur mycket är självupplevt och hur mycket har du hittat på i boken? - Amandas tankar och känslor är nästan jag men de yttre omständigheterna och faktiska händelser har jag ändrat rätt mycket.

- Är det dina armar på omslaget? - Ja, jag hade en massa bilder från min första hultsfredsfestival, men ingen var särskilt bra förutom en. Omslaget är så snyggt, jag var jättenervös när jag först skulle få se det, men blev väldigt nöjd när jag väl vågade öppna mailet...

- Attityd - är det ett nyckelord i boken? - Absolut. Attityd betyder så mycket: både inställning och utstrålning.

- Har du någon ny bok på gång? Mmm, men jag skriver den på engelska eftersom jag bor i England just nu...

Flaskposten hoppas väldans mycket att någon vill översätta den till svenska så att alla svenska LouiseHalvardssonFans får läsa den så fort som möjligt!

Än en gång: STORT GRATTIS TILL LOUISE HALVARDSSON, 2007 års Slangbellanvinnare! 

Å, vilken dag! På debutantdagen fick Flaskposten träffa författaren till Siggeböckerna, Rackaserien, Kompisbokserien - helt enkelt Flaskposten-favoriten Lin Hallberg. HURRAAAA! Vi passade så klart på att fråga:

- Kommer det fler böcker om Amanda och Samuel? (Vi älskar Cirkus i skolan) Ja, det gör det! Redan i höst kan vi läsa Samuels cirkuslada. Vi kommer bland annat att få träffa en ponny som har ett fint partytrick: han är bra på att prutta! Gissa om vi längtar...

- Varför skrev du en bok om just cirkus? Lin tror att det har att göra med hennes egna cirkusdrömmar. Sen är det så roligt med en cirkusvåg just nu. I Stockholm finns Cirkus cirkör och en del väljer att gå i deras cirkusskola på fritiden. (Vet ni förresten att 2008 är utsett till CIRKUSÅR?)

Johanna och Sofia som läst alla kompisböcker pratade om dem med Lin och fick veta att det kommer en fortsättning! Sista delen i serien om tjejerna och killarna heter Kärleksboken och går, precis som Samuels cirkuslada, att få tag på i höst. Jösses vad spännande!

Och sen började Lin och Ka att prata om hästar, så Ka glömde alldeles bort att anteckna... En sak bara: Vet ni att Lins ridskola faktiskt ligger i Vaxholm? Sigge och resten av gänget fanns alltså där!

/Flaskpostarna genom häst-Ka 

Flaskposten GRATULERAR Louise Halvardsson som idag fick debutantpriset Slangbellan för sin bok Punkindustriell hårdrockare med attityd! Jättekul!

Som ni ser var vi på plats och vimlade med den 100 procent glada vinnaren :)

Vi tackar Författarförbunds Barn och Ungdoms Sektion och alla andra för en festlig tillställning och återkommer inom kort med lite författarglimtar...

Godnatt!

 ps. här kan ni se hur det var när vi var på Slangbellan förra året också ds.

brukar en gammal gubbe skrika lite ironiskt när Nobelpriset delas ut. Idag skriker jag Äntligen!!!!, fast inte alls ironiskt, eftersom en av mina 15 bästa författare har fått ALMA, The Astrid Lindgren Memorial Award.

Den australiensiska författaren Sonya Hartnett skriver helt enkelt magiskt vackert om mörka händelser och låter bli att skapa söta gullegullvärldar. Jag kan särskilt rekommendera er att läsa de två böcker som hittills kommit ut på svenska: Skuggan av den randiga vargen och Jag är djävulen. Nog borde jag läsa om dem nu, när hon fått pris?! Bägge borde förresten räknas till den genre som kallas för crossover-litteratur, dvs litteratur som kan läsas lika väl av vuxna som av ungdomar.

/ka 

Är du nyfiken på hur det egentligen är att vara författare? Hur skriver man en bok? Finns det några knep? 

Om du inte ska åka på någon skidresa på sportlovet kanske du vill komma till Hässelby Strands bibliotek på skrivarverkstad med författaren Dan Höjer?

Onsdag 27/2 kl. 13 - 16 är Dan på biblioteket och berättar om sina bästa tips! Såklart får du testa att skriva också! Ring och anmäl dig: 08 - 508 30 636.

<-- Dan! Som skrivit massor av böcker: läskiga, spännande, roliga och så min favorit Äckligt!

 Var det just på onsdagen du skulle till mormor? Var lugn! Det finns fler chanser att under sportlovsveckan träffa Dan. Och inte nog med det!

Även författaren Eva Susso håller i skrivarverkstäder på bibliotek i Stockholmstrakten.

För att läsa mer om tider och vilka bibliotek som får finfina författarbesök gå in på "Är du nyfiken på...?"-bloggen.

/Sofia 

Ja, nu är det läskigt. Eller var, snarare, för jag har läst ut Hon släpper dig aldrig av Kate Cann. (Jag hade glömt min nyckel hemma i morse och fick åka jättelångt till Ks jobb för att kunna komma in hemma. Alltså har jag åkt fyra olika sorters tåg X 2 idag. Det tog totalt tre timmar, och på det hann jag läsa en hel del.)

Boken, som är rätt tjock, handlar om Amber 18 år, som kämpar för att ta sig ur familjens hårda grepp. Familjen består, förutom Amber, av mamma och halvsystern Poppy som är hemskt nervös och speciell av sig. Eller: det är inte bara Poppy som är speciell - mamman är VÄLDIGT konstig. Allt i hemmet kretsar kring hur Poppy mår och Ambers enda uppgift i livet tycks vara att hålla Poppy och mamman på gott humör. Nu är det sommar och Amber har fått nog. Hon beger sig iväg till en helt annan ort, låtsas att hon åker till en vän på semester, men har inga planer på att återvända.

Hon flyttar in i ett kollektivboende (många som bor i samma hus och delar på hyran) i ett gammalt hus. Allt är ganska bra, men snart känner hon av otrevliga stämningar i huset. Det knakar och låter från vinden och till sist kan Amber inte låta bli att gå upp för att se efter... Och så telefonsamtalen till mamma och Poppy då, där de gråter och oroar sig och ger Amber dåligt samvete.

Alla som gillar gotiska spökskräckisar sprängfyllda av spindelnät och knakande gamla väggar räcker upp en hand! Kasta er över Kate Canns ruggiga bok, samt missa inte den mer lättlästa Kråkflickan (det kommer en fortsättning på den - oj, vad jag längtar!).

Om du är bra på engelska, kan du läsa lite om hur författaren tänkte när hon skrev Hon släpper dig aldrig här, på hemsidan. 

/ka 

Det är 1941 och snart sommarlov. Hettan är obeveklig och den 14-åriga Anna glider allt längre bort från bästa väninnan Ulla som går arm i arm med Inga i stället. Samtidigt ligger pappa i beredskap för krig - långt ute i skogarna. Inne i den värmländska orten Kilberg finns mest kvinnor och barn kvar - och så morbror Stig som inte kan vara med i beredskapen på grund av sitt onda knä. Anna är ledsen, ledsen, ledsen. Men en tröst har hon: i Karin Boyes ljuvliga dikter.

Läs, å, läs

Tornsvalan

av Jonas Cederquist

- en väldigt vacker berättelse som får mig att tänka på en vuxenbok jag läste förra året, Ut ur skuggan av Jessica Kolterjahn. Språket är så tilltalande (och enkelt-minimalistiskt) att jag blir varm och innehållet är sådär finfint beskrivet, ni vet: författaren skriver inte allt utan kräver att läsaren ska kunna läsa mellan raderna... 

Läs mer om Tornsvalan och Jonas Cederquist på förlagets hemsida.

/ka