FLASKPOSTEN

På ett torg nära där jag bor finns en fin staty. Den föreställer tre små ljusrosa elefanter.

Så här ser statyn ut. Namnet på statyn är Lilla elefanten drömmer.

Ibland brukar jag tänka att det är elefanten Pomelo som står där med några elefantkompisar. Fast Pomelo bor egentligen i ett grönsaksland. Där umgås han med snigeln Gigi, leker päronträd, jagar mygg (och fastnar med sin långa snabel), blir rädd för sagor och blir kär i daggdropparna.

De två böckerna om Pomelo är verkligen underbara. Det är action med enkla knep. Roligt så det bara inte går att sluta skratta. Och lite melankoliskt emellanåt.

Pomelo den lilla elefanten

Pomelo blir kär

skrivna och ritade av Ramona Badescu och Benjamin Chaud.

Bonusbild: Pomelo springer ikapp med sniglarna.

/Sofia

Ja, hörrni, visst är det många som älskar Stephenie Meyers Om jag kunde drömma och fortsättningarna? Jag förstår er verkligen (är ett stort fan av Buffy och alla möjliga andra vampyrhistorier). Det finns bara ett problem med Bella tycker jag: hon är så himla liten och smal och sööööt och bräcklig, medan Edward liksom är stark och stenhård och tuff. Jag skulle vilja att Bella fick vara lite starkare, eller åtminstone ha småtjocka lår (hemlis: det har nästan alla tonårstjejer som inte bantar) men nu är hon alltså bara som en liten porslinsdocka och det gör mig riktigt uppretad. Nog om Bella och Edward. Jag fattar varför många älskar böckerna om dem och jag blir alldeles glad när jag lånar ut böckerna till vampyrbitna tjejer.

En annan bok jag gillar fast jag blir irriterad på en del grejer är ju Ögat över månskäran. Den är så romantisk och liksom underbar att bara drömma mig bort i, just för att mitt liv inte alls påminner om boken. Jag vill inte leva så heller, men gillar att läsa om det på samma sätt som jag tycker om att titta på Glamour på tv när jag äter middag. Ibland läser jag skvallertidningar. Det är underbar underhållning helt enkelt!

 Här kommer ett tips om ännu en sådan bok till er, fast nu handlar det inte om vampyrer. Amerikanskan Melissa Marrs

Mer än ögat ser

handlar om Aislinn, en väldigt ovanlig tjej. Aislinn (snyggt namn tycker jag!) kan se allt det vi vanliga dödliga inte ser, eftersom hon (precis som sin mamma och Mommo) är synsk. Vet ni vad de ser? Jo, oknytt. En hel del mysko varelser existerar parallellt med människovärlden, och alla är inte goda... 

I denhär boken träffar vi Vinterdrottningen Beira (som påminner väldigt mycket om Häxan i Narniaböckerna) och hennes son, Sommarkungen Keenan. Beira kör med ett grymt spel - reglerna tänker jag nte gå in på nu, de får ni läsa er till - som innebär rätt stora svårigheter för vår hjältinna Aislinn. Jag säger såhär: svårigheterna har att göra med kärlek på liv och död...

Jag smaskade i mig boken i ett nafs och blev lite småsur då och då (både på språket och innehållet), men också härligt förtrollad på Glamoursättet. 

Till dig som är under 18 år: Har du läst Om jag kunde drömma, Ögat över månskäran eller Men än ögat ser? Vad tycker du om böckerna? Svara gärna i kommentarerna!

/ka

Nu ska jag tipsa om en bok som jag egentligen tyckte var ganska tråkig. När boken kom i min väg på jobbet drogs jag till den som en fluga till en sockerbit.

Den såg så lockande ut med sitt röda omslag med gulddekor och en fin bild på en flicka, en katt och en hårig liten figur. Vid en snabb titt i den fängslades jag ännu mer: boken består till stor del av fantastiska och bitvis urhäftiga bilder.

Snabbt hem med boken och började läsa/titta på bilderna. 

Snaaaaark. Berättelsen var trååååkig och inte alls fängslande. En ganska banal historia om en flicka, Ottolina, som bor tillsammans med herr Hubb (den lilla håriga varelsen). Tillsammans ska de lösa ett fall med hundar som försvinner spårlöst samt juvelstölder.

MEN: lam handling till trots - det roliga upplägget i boken med bilder och vykort skickade till Ottolina från hennes föräldrar väger starkt upp och gör den värd att läsa. Även om vykorten inte direkt tillför handlingen något och mest känns malplacerade. 

Vågar du läsa Ottolina och mysteriet med den gula katten nu?

Skrev och ritade gjorde Chris Ridell. I nästa bok hoppas jag att han lägger ner lika mycket tid på handling som på sina bilder.

/Sofia 

I sådana fall är boken Min första småkrypsbok av Anja Baklien något för dig!

Djuren är indelade i kapitel som heter: Inga ben, En fot, Sex ben, Åtta ben samt Många ben. Under djur med en fot hittar vi t.ex. skogsnigeln! Det hade jag ingen aning om.

Och vet du hur en strimlus eller guldbagge ser ut? Om inte ska du titta i kapitlet Sex ben.

Bilderna i boken är fina närbilder på alla djuren. Inte nog med det. Du kan också fylla i var och när du hittade djuret!

/Sofia (som tycker det är lite läskigt med vissa småkryp särskilt daggmaskar) 

Matilda har två otroligt häftiga katter. De heter Bosse och Nisse och är SUPERSTORA. Att ta hand om så stora katter kräver en del t.ex. 20 liter köttsoppa varje dag.

Ni ser själva hur STORA katterna är! Inte konstigt att en del blir rädda när Matilda är ute och går med Bosse och Nisse.

Jan Lööf är fenomenal tycker jag. I love Matildas katter. Och då är jag egentligen en hundmänniska men Bosse och Nisse är så coola!

/Sofia

Vill du läsa en rolig bok som kanske kan inspirera dig till att börja göra saker själv i höst? Skriva egna hip hop-texter, göra egna serier, sy superspeciella kläder eller vad som helst som är din grej!

Leta upp Kung Steves självlysande hip hop bibel som Thomas Fröhling har skrivit! Det står i varningsrutan (sån där svartvit ruta ni vet, som brukar finnas på en del skivomslag med varning för texternas innehåll) utanpå att det är en "farligt grym bok" och nu har jag precis läst den och kan bara hålla med!

Jag gillar 14-åriga Steve och hans bibel jättemycket, trots att hip hop inte riktigt är min tekopp! Steve tänker en massa, gör listor och lär ut viktiga knep om hip hopens beståndsdelar, men framför allt om att våga göra grejer själv och vara på sitt eget sätt. Sånt tycker jag rockar!

Här kommer min favoritlista med extrabra och tänkvärda tips från Steve:

• Var inte rädd för att göra fel. Fel kan vara bra. Utnyttja missarna till din fördel. Det är så det föds nåt nytt. Det är då man hittar helt egna grejer.
• Var inte för hård mot dig själv när du uppfinner nytt. Jobba på och lägg i en stor hög. Sen tar du en paus. Senare kan du döma. Men blanda inte ihop dom två momenten. Först skapar du som en galning. Sen bedömer du. Aldrig samtidigt.
• Träng igenom dom första stapplande idéerna. På andra sidan väntar nya häftigare världar.

/Yo!hanna

Kommer ni ihåg att jag skrev om en helt underbar fantasyhistoria mitt i sommaren? Är, det gör ni nog inte, ni var säkert ute och gjorde något riktigt somrigt just då. Sen åkte jag iväg och gjorde somrigheter och när jag kom tillbaka till bibblan stod den där, den andra delen i trilogin som kallas för Berättelser från Dimslöjornas ö - Urchin och hjärtstenen.

Å, vad den är spännande!!! Här kan vi prata klassisk fantasy på allvar. Harry Potter - släng dig i väggen! Vi som känner Urchin sedan tidigare vet att han är en riktigt modig liten ekorre. Det är tur, för i denhär boken blir det väldigt otäckt många gånger. Kommer ni ihåg hur Husk och Ask förgiftade Kvast? Då minns ni kanske hur de goda, med Urchin i spetsen, besegrade ondskans makter. Nu är Dimslöjornas ö alldeles fredlig igen och det har blivit dags att kröna Crispin till kung. Festförberedelserna är i full gång! Men plötsligt avbryts allt. Ett mörkt skepp kommer genom dimmorna. Ombord finns några figurer som ber om hjälp - men ser de inte misstänkt ondsinta ut? Jo, och rätt var det är har Urchin lurats bort från ön... Mer tänker jag inte berätta - det får du läsa själv. 

På jättefina engelska hemsidan  som jag redan har berättat om, läser jag att böckerna har gjort succé i Storbritannien och att den tredje delen redan har publicerats där. Å, tänk om jag bodde i Skottland! Då skulle jag kasta mig ut till närmaste bokhandel och lukta på alla tre böckerna och klappa på boksidorna. Sedan skulle jag vänta på lönen och när den kom, skulle jag köpa tre exemplar av varje bok. Böckerna skulle jag slå in i jättefina paket och sen skulle jag ge bort dem till några jag tycker alldeles särskilt mycket om. 

Här är en bild på en ekorre som inte alls ser ut som Urchin och hans kompisar. Jag klistrar in den ändå, för den är så himla söt:

 /ka

Hej alla vuxna! Denhär flaskposten riktar sig till er som träffar små barn - barn som ännu inte har lärt sig läsa. Idag är det regnigt och igår var det ännu värre. Jag stod under ett tak och läste ut Alva och sommaren. Det är en så jättefin bok - jag föreställer mig att det är alldeles underbart att högläsa den precis nu när sommaren tar slut. 

Följ med Alva i vardagen, på sommarutflykter och på sommardagis, den bästa sortens dagis... Det är så härligt sinnligt allting; Fotsulorna blir hårda, hallonen är söta och oj, så kall man kan bli av att bada för länge! Boken präglas av en lågmäld och allt annat än flåshurtig ton som gör åtminstone denna 30-åring väldigt varm i hjärtat - och jag inbillar mig att det finns många barn som också kommer att tycka om Alva.

Nu börjar hösten och då passar det finfint att läsa Alva och hösten. Sen läser jag Alva och vintern och Alva och våren för att mitt i vintern läsa om Alva och sommaren med lagom längt i kroppen. 

 

 

 Gör det du också!

/ka

Idag fick jag ett spännande brev i min hand. Det var från teatern Francatrippa & Co och handlade om deras föreställning Lennarts listor.

 
Lennarts listor av Barbara Bottner och Gerald Kruglik är helt underbar! 

Och nu finns den alltså som teaterpjäs. Tyvärr ges pjäsen bara om man bokar in dem själva - inte på någon teater, då skulle jag springa dit och titta. Men kanske om jag har tur bokar något bibliotek in muspjäsen om den lilla rara Lennart som lever hela sitt liv efter sina listor. 

/Sofia 

Ja, jag är feminist. Men det är inte om mig denhär flaskposten kommer att handla. Istället tänkte jag skriva lite om

Det som inte sa - Om hur jag blev feminist

av Lisa Lindén.

Åh vilken bra bok! Läs, låna, köp! Här har du alldeles hejdundrande finfin läsning framför dig. Läs om Lisas uppväxt och hur hon började fundera på varför hon inte fick göra samma grejer som brorsorna. Läs om olika sorters feminister. Läs om hur det kändes när Lisa började plugga på universitetet. Ja, för tusan, KÖP boken så att du kan klottra i marginalerna, skriva ner vad du tänker när du läser boken - du kanske kommer på att du själv har varit med om något liknande.

De dom inte sa... är ungefär som en önskestorasyster: smart, snäll och tuff på alla sätt. Denhär syrran hjälper dig igenom allt - från det som känns lite småkonstigt till det som kanske är det allra hemskaste du någonsin får uppleva...

/ka

PS. I  mars skrev jag om en annan riktigt bra bok om genus, könsroller och feminism. Om du har läst den är det bara att kasta dig på denhär meddetsamma! DS.