FLASKPOSTEN

För några dagar sedan läste jag om Sveriges enda giljotin i Dagens Nyheter. Den användes en gång för avrättning av en mördare som hetter Johan Andersson Ander.

 

<--- så ser giljotinen ut.

 

Efter avrättningen hamnade giljotinen på en massa olika ställen och tillslut på museum. När Stadsmuseet hade sin Döden Dö-utställning för något år sedan visades giljotinen för första gången på flera år. Jag var där och såg den (och resten av utställningen). 

 

Som tur var rörde jag inte vid giljotinen för då kanske det hade gått som för Ramona, Theo och Ramonas kusin Robert i boken Giljotinen av Kim M Kimselius - nämligen att jag hade hamnat mitt i franska revolutionen!

 

Det är alltså genom att Ramona rör vid den svenska giljotinen som i början av boken sätts upp inför Döden dö-utställningen som hon och de andra hamnar i Frankrike (här tänkte jag: nej nej nej rör den inte du vet att du kommer hamna i ett otäckt äventyr. Men hade Ramona inte rört giljotinen hade det inte blivit någon bok). 

 

De hamnar mitt i avrättningen av den franske kung Ludvig XVI. En läskigare eller mer spännande inledning på ett äventyr kan nästan inte finnas.

 

Skrikande och ropande folkmassor som hejar på avrättningen av kungen och en massa blod som skvätter. Hu.

 

 <--- så här såg det ut när kungen avrättades.

 

 

Deras äventyr under franska revolutionen är spännande och jätteintressant att läsa om.

Ska avslöja lite till: de träffar i Frankrike en flicka, Louise, som arbetar för drottningen Marie-Antoinette (hon sitter i fängelse) och blir involverade i en plan att försöka frita drottningen och hennes barn. Annars kommer även de att avrättas.

 

Såklart tycker jag inte att någon ska behöva avrättas för att rättvisa ska skipas. MEN när man läser boken är det viktigt att inte glömma att en av anledningarna till franska revolutionen är de svåra missförhållandena som franska folket levde under - medan kungafamiljen badade i pengar och prakt! Vilket var en STOR ORÄTTVISA.

 

Spännande och fantasieggande är det i alla fall att läsa Giljotinen. Gör det!

 

/Sofia