FLASKPOSTEN

Nu är jag på jobbet: i Haninge kulturhus. Men nyss var jag inte det; utan på ett hotell i Nynäshamn tillsammans med 15 andra personer som också gillar att läsa. Å, så underbart! Och: å, så tråkigt att jag var tvungen att åka tidigare än de andra som väl sitter och äter lunch just nu.

Det var damerna bakom vuxenbokbloggen Bokhora som kom med den fantastiska idén någon gång i våras: under en hel helg sitter man tillsammans och läser just de böcker man verkligen vill läsa. Ibland äter man och pratar om böcker. litteratur och läsning. TIPS: gör detta ni med! Ni behöver inte ens åka iväg till ett hotell! Min kompis Ulrika och jag brukade ha mini-bok-kollo ihop hemma hos varandra rätt ofta förut, gärna på söndagarna. Då kröp vi ner under en filt i en stor, skön soffa och åt massor av frukt och lääääääääste. Iblan läste vi högt för varandra också, om vi hittade något riktigt bra.

Jag läste ut två böcker under dethär bokkollot:

i taket lyser stjärnorna av Johanna Thydell

och

Hemliga brev av Susie Morgenstern.

Bägge är rätt sorgliga, särskilt den första. Jag hade aldrig läst Johanna Thydells debutbok förut - bara vetat vem hon är och läst den andra boken som kom ut förra året: Det fattas en tärning.

i taket lyser stjärnorna handlar om Jenna, tretton år, som bor med sin mamma i samma hyreshus som Ullis - den coolaste och hemskaste i klassen. Mammas cancer vägrar att släppa taget och hon blir bara sämre och sämre. Samtidigt glider Jenna ifrån bästisten Susanna som faktiskt är riktigt tråkig... Jag vill nog inte riktigt skriva mer om boken här, utan väntar tills Johanna Thydell kommer till Västerhaninge bibliotek torsdagen 15/11. Då kan jag fråga henne lite om allt det jag funderar över just nu, efter att ha läst hennes bägge böcker. Om du blir sugen på att komma och lyssna den 15/11 är det bara att ringa till expeditionen på Västerhaninge bibliotek: 08-606 73 53 och fråga om det finns biljetter kvar.

I Hemliga brev är tioårige Ernest huvudperson. Han har aldrig åkt bil, hiss eller ätit chokladbakelser. Han har inte heller någonsin haft på sig jeans eller munkjacka. Ernest bor i en stor, fransk våning tillsammans med sin urgamla farmor eftersom hans mamma dog när Ernest föddes. Var pappan är, är en stor hemlighet. Ernest liv är rätt enformigt och råkigt, men han har inte så mycket att jämföra med. En dag ändras allt. Victoire (ett franskt ord som betyder seger) kommer in i Ernests liv. Victoire, med de många bröderna, Victoire med de många orden och skratten. Victoire, den allt annat än blyga flickan som bestämmer sig för att bli Ernests bästa vän. Hela livet blir annorlunda. Till och med för farmor...

//ka